Surströmming

Igår var vi bjudna på surströmmingskalas. Ingen optimal LCHF-mat. Traditionellt äter man den med hårt tunnbröd, mandelpotatis, rå lök och naturligtvis strömming. Jag tog tre pyttesmå potatisar och ett halvt tunnbröd. Bredde på rejält med smör och de få potatisarna, mycket lök och några strömmingar. I regel brukar jag trycka i mig tre hela tunnbröd med mer potatis och mindre smör på. Igår fick jag göra det bästa av situationen och försöka se till att njuta av mat jag egentligen tycker om. Finns ingen anledning att må dåligt för att man äter lite fel. Njut och ta sen nya tag imorgon. Detta tänk är något jag lärt mig sedan jag började med LCHF. Förr, om vi var bortbjudan och fick en liten strimla tårta eller liknande på maten tyckte jag det var helt meningslöst att sluta vid en liten bit tårta. Socker och onyttigheter hade jag redan fått i mig så varför inte äta mer av den varan? Det var mer regel än undantag att efter en sådan middagsbjudning åka ner till godisaffären och gotta mig ännu mer.

Ne, igår blev det lite kolhydrater men ingen skada skedd. Jag tog nya tag det första i morses och det känns skönt.